crazydays

På fredag smäller det.. LARS WINNERBÄCK i sundsvall! Min gud, kungen av alla textskrivare och min absoluta idol!!! Sist jag såg en konsert med honom var på gatufesten i fjol. En underbar upplevelse. Inte bara för att jag får rysningar över att höra hans hesa, lite speciella röst. Inte heller bara för att man kunde sjunga med i alla hans texter och hamna i en helt annan värld, i hans låtar. Nej, utan sist jag såg honom, då var jag med min syster. Hon log! Vi stod där å höll varandra i handen, sjöng, var lyckliga och fällde en och annan tår. Men hon log och jag var med henne=) Det var en underbar känsla vill jag säga. Nu för tiden ler min syster jämt, och jag älskar det léendet. Det är både vackert och betydelsefullt. Keep on smiling sis..!

Som sagt är min största Idol LW. Största anledningen till det är hans sätt att skriva. Det spelar ingen roll vilket humör man är på. Är man ledsen, glad, överlycklig, fundersam, arg, besviken, what ever, så finns det alltid minst en låt som passar exakt in på den känslan. Är jag på dåligt humör så vet jag oxå vad som kan få mig på bättre humör, vilken låt som piggar upp mig. När jag pluggar passar vissa låtar bättre, när jag städar eller vilar. Lasse passar i alla situationer och jag kan aldrig få nog av hans musik.

I en av hans texter så sjunger han om en flicka. ”Tillbax till sitt flickrum, hem till mor..”. Det är jag! Jag har ikväll packat in större delen av mina kläder i min gamla garderob som jag inte har haft mina kläder i på ganska precis 5 år. Helt plötsligt så faller man tillbax i den rollen som jag hade då. Ikväll till exempel. Vi satt och åt mat på altanen. Sen gick vi (jag cyklade, som alltid på sommaren..=)) ner till sjön å hälsade på. Fullt hus (som vanligt på sommaren), full rulle på barnen, glada, solbruna ansikten och allt var precis som det alltid är på sommaren. Tryggheten! Det här är hemma och det känns underbart att vara här på riktigt. Här vet man vad man har, människor som man känner och håller av. Jag är ett barn när jag är här. Ett barn som bor i det tryggaste hemmet man kan tänka sig, där man får uppleva de bästa sommrarna man bara kan tänka sig!

Idag frågade jag S om han kunde hjälpa mig att bära upp väskorna för de var för tunga så jag orkade inte det själv. Konsitgt. För idag när jag gick från min lght i Sthlm till tåget så kånkade jag på alla 4 väskorna alldeles själv (Genom innergården, över vägen, efter gångvägen, genom skogsvägen, gångvägen igen, 3 trappor (självklart var alla hissarna avstängda idag!) Visst, det var sjukt tungt och jag han bli både svettig, få ont och bli förbannad innan jag var framme. Men jag fixade det. Jag orkade med det själv när jag var där. Här fick jag helt plötsligt för mig att jag inte orkade bära upp dem i 2 omgångar till mitt rum. Som sagt, här är jag ett barn igen. Skönt att få släppa allt det där självständiga för ett tag. Skönt att kunna åka med mamma å handla mat istället för att tjura på å bära en massa tunga påsar hem från Sabis. Skönt att kunna åka med någon förälder till jobbet å inte passa in på en himla massa olika komunikationer å räkna efter så att man ska hinna i tid. Underbart att ringa till pappa å säga att jag har slutat nu, å han är där på 2 min. Komma hem, och det kan hända att duka bordet är den största ansträngningen man behöver göra innan middagen den dagen. Maten är klar. Jag hackar salladen å dukar bordet. Imorrn kanske det är jag som lagar middagen, men då är bordet dukat och salladen är färdig.

Visst, jag ÄLSKAR mitt liv i Sthlm. Jag älskar friheten och känslan av att jag faktiskt klarar mig själv i alla dessa situationer.Jag känner att mitt liv där nere gör mig stark och ännu mera självständig, men helt ärligt så ska det bli skönt att bara få släppa allt för ett tag. Bara få bli lite bortskämd och omhändertagen . Jag är långt ifrån vuxen, å här hemma så behöver jag inte vara det heller=)

Imorrn börjar jag jobba. Återkommer med en rapport=)